flum

Klockan är 03.47.
Jag är sjukt trött men har suttit här framför datorn som nån jävla nörd å tryckt i mig pasta å kött å sån där där willysbaguette man "bakar" själv (allt leftovers btw då d var barnkalas för min lillbror som fyllde 2år, ifs förra veckan men firades idag och jag, elegant och tjusig som vanligt släntrar in kl 15 på dan, halvtbakis, svullna bakisögon med rackligt halvutsmetat smink och i gårkvällens outfit plus en reva i strumpbyxan och hade helt glömt av tillställningen. Go Go förebild, bra storasyster). Verkligen hetsåt som om det vore min sista måltid nånsin, blev nästan äcklad av mig själv. Tänker tillbaka litegrann på fläskbergen i USA. Ughhh. Det är skillnad på att vara tjock och att vara USA-tjock, orkar inte förklara, men missförstå mig inte.

Skitsamma, hursomhelst, det har varit en nice första helg hemma. Allmänt sjukt nice att vara hemma överhuvudtaget. Nästan så att man börjar ha second thoughts på Amsterdam. Ehm, vill jag verkligen härifrån? Vart så jävla kul att träffa alla igen, såväl nya som gamla goa vänner. Men så är det fortfarande sommar oxå, kan ju ha nåt me saken att göra. Ikväll var det till exempel den årliga longboardtävlingen vid näckis, som jag missade heeelt, men jag fick hänga på efterfesten åtminstone, och det var såå jävla sjyst att träffa allt skejtfolk man inte sett på ett tag.

Borta bra men hemma bäst, kommer la alltid att va så eller?

Jag vet att jag har varit jävligt seg med återberättelsen av min lilla semester på andra sidan jorden men jag ska lägga upp bilderna snart, lovar. Jag överlevde alla tågresor å flygresor iaf, och åh, måste bara berätta om en så rolig grej. På tåget på väg till kanada satt jag bredvid en svart amerikansk tjej som var jävligt rolig, kom från typ north carolina och pratade sådär typiskt svart, ni vet, "naamimsayin" å ja, var allmänt kul å ville typ att jag skulle komma å käka thanksgivingmiddag hos henne så att jag fick uppleva det där i november lr när fan det är, skittrevlig iaf. Vi bytte nr och mail och sånt, "vi hörs på fb!" och skiljdes åt i montreal.
Några dagar senare, när jag skulle åka tillbaka igen sprang jag in i donkan lite snabbt för att käka frukost och vem tror ni inte jag ser i kön? Jo, samma tjej såklart! Hon skulle oxå åka hem den fredagen så det slutade ju med att vi satt bredvid varandra igen på vägen ner till usa. Haha! Vafan var oddsen på det? Trevligt som fan. Tror dock inte det kommer bli nån kalkonmiddag för min del i år hos henne, vettefan hur kul d skulle va Egentligen. Plus att jag inte skulle haft tid lr pengar. Whatev.

Ehm, måste bara berätta om en till grej innan jag däckar å det är att jag fick ett infall häromdan, eller a för typ 2 v sen när jag var i NJ, å helt impulsanmälde mig till kurser å program på högskolor inför i höst. Journalistik, holländska (haha, vackert!) och webmaster. Några dar senare, förra veckan när jag var i Kanada, fick jag mejl om att jag blev antagen till webmasterprogramet. Woho, 2år distansplugg, tatty goes självdisciplinerad! Men det blir nog skoj, second attempt att bli grym på hemsidor, jag ska äga.

Fan, det här inlägget känns halvt osammanhängande. Sorry. Lite för alkoholpåverkad, lite för trött. Jag har äntligen tatuerat mig iaf, åntligen äntligen, å jag är sjukt nöjd. Ser ut å läka fint å morsan kastade inte yxan i huvudet på mig så jag antar att d betyder att det inte var såååå fult trots allt. Men chockad och arg var hon ändå, ögon kan aldrig ljuga, speciellt inte om de nästan byter färg till typ illrött och det blixtrar till i huset. Jafan, morsan är som hon Storm i X-men, fö ett utav mina favoritfilmer, jag är en sucker för sånt actionskit. en snygg cool man i tighta kläder, sjysta effekter och helst blod så är jag helnöjd. Men iaf, dont mess with my mom. Inte ens nån i familjen vågar vara kaxig mot henne. Haha. Åhh, min familj, ett helt kapitel för sig, om man ens orkade djupdyka i hur fuckin dysfunktionell den är. Näfan, nu börjar det bli ljust ute, måste sluta ordbajsa. Ska fortsätta i min privata bok istället, det är dem böckerna som kommer gö mig rik nån vacker dag om man nu ska tro amerikanska tågtjejen. Whatever, känner på mig att det kommer bli hieroglyfer skrivna ikväll som kommer att vara omöjliga att tyda imån. Förovrigt är Crystal Castels "Vanished" nån slags elektronisk motsvarighet till typ punk, fast ändå inte. Om ni orkar bry er. nylonmagazine@myspace. gladpopigt värre. gull. ciao bellos!

förresten, på måndag drar jag till Köpenhamn för å träffa Lisa, wöööuuhhwööö! jag är peppad!