La Familia Method

Sååå....

Lördag var verkligen madness. Från början till slut. ALLA, varenda liten kotte, verkligen alla alla blev packade. Haha. Pirates filmpremiärer är tydligen kända för att vara snowboardsäsongens premiärfest, the big season-opening party, så alla var jävligt peppade.

Jepp, det var awesome. Mest av allt träffa människorna i snowboardindustrin, försöka knyta lite kontakter. Ehm... aa... i början av kvällen iaf, haha. Snackade väldigt mycket med Onboards fotograf, asnice finsk snubbe, som försökte förklara skillnaden mellan kamerafoto och filmkamerafoto. Och jag såg Gigi Rüf! Han är lika söt i verkligheten som på film. Haha. Vågade dock inte säga hej, stod bakom Thomaz och bara iakttog allt.

Så jäkla sjukt sätt ändå att lära känna sina arbetskamrater på. Sjukt men kul, och jäkligt pinsamt. Herregud, satt och kollade på bilderna imårse på kontoret. AWFUL! Hahaha.... totalt jävla skitpinsamt. Enda trösten än väl den att alla såg mer eller mindre fucked up ut, he...


Låt mig presentera Thomaz. My boss. En sån riktig tråkig bankman-typ. NOOOT. Han är hur cool som helst. I början av kvällen snackade vi lite om tidningen, bläddrade igenom nya Burton-katalogen (jag fick ett Burton-linne idag, wiie!). "Punkrock, jag vill ha punkrock", sa han medan vi lyssnade på Turbonegro (brukar bli så, hittar jag Turbonegro på din dator var säker på att jag kommer att spela det. Jugend!). Yeay! Fatta att jag känner att jag hamnat heeelt rätt.


Okej, här kommer lite fler bilder från kvällen, de flesta från Methods hemsida.


Sami till vänster, Onboardsnubben, tillsammans med nån sötnos, vet inte vem.



Prendi, en utav dem jag bor med. Gissa vad han gör på Method? Åh vad alla bävar inför att se det han filmade...



Det här var den ENDA okej bilden på mig och ändå ser jag trashed ut. Vad fan hände med min lugg?? Ser ut som en liten dreadkorv. Ugh... Ni kan tänka er hur de andra bilderna såg ut. Double ugh. Oh snubben bredvid är franska Fred, Methods fotograf, den enda jag inte fått nå riktig kontakt med än. Men, som sagt, fransk, what could you expect?



En till på Thomaz. Badass.


Riktigt mycket folk. Riktigt stort ställe. Ace.

En lyckad kväll helt enkelt som slutade på ett kebabställe för mig å sen taxi direkt hem. Upptäckte dagen efter att jag t.om skrev på facebook att jag var full och åt kebab. Haha. Dagen efter var klockren för övrigt. DÖDSTYST i lägenheten, en riktig zombiezon, där människor kikade fram från sina rum bara när det var ytterst nödvändigt (äta, toa, röka). Vodka- och redbullflaskorna står fortfarande framme och ger ifrån sig dåliga vibbar, ingen som orkat ta tag i det....

Näfan, nu måste jag sova. Until next time darlings, puss puss.