Sometimes the attention is good enough

gått med ett leende på läpparna hela vägen från baren hem.
har t.om kanske "skatedate" imån, beroende på allt. Skatedate som i att skata endast, no more.

Men fan, man är aldrig så snygg som när man är utanför Sverige.
Känner mig smått kluven...Damn...

Natti, T!

Säsongsfinal i Big Brother-huset!!

Efter sju månaders stress, drama, intriger och sexskandaler har det äntligen blivit dags för dagen alla har väntat på. Vem kommer att åka ut?? Rösta nu!! Sms:a texten "Method's going down + namn" till nummret 12345.

Ja men nästan. Vi har alltid skämtat om att vi lever Big Brother då vi bor, jobbar och festar tillsammans, det enda som har fattats är några kameror. Kommer ihåg när vi satt fulla i köket klockan 4 på morgonen en gång, jag, Prendi och Alexis, och lekte med tanken att ha vår lilla städskrubb som "biktbås". Hahaha, sån grym idé!
"Okej, jag har liksom typ en confession to make idag*fnizzah* Jag typ våldtog Prendis säng ba medan han var bortrest liksom, ba sådär me nån last call-kille *fnizz fnizz*"
Yes, så jäkla bra material det hade blivit, massa fylleskvaller, haha.

Men så kommer den sorgliga biten, när favoriterna måste kickas ut. Vi har känts så avskärmade från vad som händer ute i världen, känt oss så säkra ståendes vid strandkanten utan att ha märkt att vågorna långt därborta rullar hela vägen in och splashar oss alla i fejjan. Vi går bara igenom något som så många andra har fått ta nu den senaste tiden, att bli tillsagd att packa ihop väskorna och dra. Visst att det är taskigt att vi bara haft 4 veckors uppsägningstid eller vad det heter, men vissa, som i Volvo till ex, har ju verkligen blivit avrättade på plats, efter lunchrasten ekonomisk trygghet no more. Sick.

Sjukt hur jag har fått vara delaktig i processen, känns som om man är med om en bit historia. Vad som bestäms idag om två timmar kommer avgöra Methods öde, helt klart. Min underbara fina tidning jag älskat sen första ögonkastet (eller tja, sen mitt ex snodde den åt mig way back). Don't die!! :(

Möjliga alternativ för Tattys personliga överlevnad:
1) Starta mattidning med en mix av livstil, mode och skate. haha, stabil röd tråd huh?
2) Bli matkritiker och få betalt för att käka på restauranger
3) Bli matreporter och resa jorden runt och käka saker.
4) Äta mat?

Ehm, jepp.... Förslag någon? Kanske starta en svensk Scarlet Mag-version? Hm, kommer förmodligen inte funka, folk är för pryda. Eller är dem? Damn, måste hitta på nåt kul att göra. Eller kanske börja plugga på en irl-skolan som normala barn gör. Skulle jag palla av det?

Enough tjafs, uppdatera så fort jag vet nåt. Ciao!

---------
Edit:
Såklart blev inget vettigt sagt på mötet idag. Det var ducka, jab, ducka, jab mellan Vd:n och Prendi som var allas talesman. Vad det än är så luktar det fishy. Hela verksamheten är så jävla dåligt skött och bara allmänt skum, nu mer än nånsin. Så mycket bullshit ändå, när man arbetar omänskligt mycket (i europeiska/svenska mått mätt) som Method har gjort nu den här säsongen, alla i gänget, varje dag 9 till ibland 3 på natten är det minsta man kan begära att få lite information om vad som händer i företaget. Men ikke. Vd:n avslutade mötet med att begära allas företagskreditkort och alla nycklar till kontoret, efter att ha sagt att "ingen behöver oroa sig, ingen ska få sparken". Tsss, yeah right...
Jag vill åka hem snart.

When life hits you with a donkey punch, go snowboarding

Fuck, det här känns så sjukt.... Bex och Caz sitter och pratar högt om vad för slags jobb de kan tänka sig byta till. "Lyssna på detta, bla bla bla, passar ju perfekt för dig!" "Ja, det där skulle jag faktiskt kunna göra. How about you?"

Jag sitter här vid mitt skrivbord,låtsasjobbar, lyssnar... Blir fan ledsen när jag hör dem prata så, kan inte förstå att Method håller på att splittras på riktigt. Lite som att vara barnet som måste greppa att skilsmässan är ett faktum.

Därav dagens titel till inlägget. When life hits you with a donkey punch, go snowboarding.
På grund av ett slarv av nån av direktörerna i England råkade det skickas ut ett konfidentiellt mail till hela redaktionen i förrigår där vi kunde bland annat kunde läsa att till slutet av mars ska det endast vara 5 pers som ska jobba med Method. Med andra ord ska hälften av oss försvinna.

Yes, det var som om en bomb släpptes. När var det tänkt att vi skulle få reda på det egentligen? Sjyst med 4 weeks notice?

För mig innebär det att min praktik är definitivt över, något jag ändå hade räknat med skulle hända förr eller senare. Tack och hejdå, show is over. Sjukt synd för jag gillar verkligen Method och hade väldigt gärna fortsatt jobba med dem. Jag har haft det så sjukt kul här och jag älskar det här gänget jag jobbar med. Att kunna gå ut å åka bräda lite då å då istället för att sitta på kontoret, att gå ut och festa och bli tokfull för att sedan sitta på kontoret i gemensam bakfylla... Alla fester, events, resor... För att inte tala om att jag till slut lyckades skrapa ihop mig en hel del gratisgrejer; snowboardoutfit för ca 500€. snowboardboots, handskar, byxor, mössa, skateväska, tishirtar och förhoppningsvis några grejer från Volcoms höstkollektion, valde ut några tröjor, väskor och jackor därifrån.

Och sedan alla människor jag har lärt känna tack vare Method. Har Hampus Mosesson som fb-kompis, en utav mina personliga snowboardhjältar. Hade en riktigt kul utekväll med Torstein Horgmo och Jonas Carlson när vi gjorde Face-Off med dem för Method 9.3, sjukt softa killar med otrolig talang på snowboard. Festat med Nicolas Müller och dissade honom när han ville åka hem med mig, moahaha. Samma med Marco Grilc, hehe. Rätt och slätt, träffat många inom snowboardindustrin, vissa är idioter medan andra är människor jag önskar jag kunde hänga mer med.

Men ändå, jag klarar mig liksom. Det är resten av folket här, som har Method som fast jobb som har fått en rejäl spark i magen. Så jävla taskigt att de får reda på situationen av en slump, 4 veckor innan de blir sparkade...

Imorgon flyger VDn in för att försöka reda ut saker. It's gonna be ugly. Tills dess försöker vi vara den lilla familj vi egentligen borde vara och gå ut och åka snowboard tillsammans. Vi har inte mycket tid kvar.

/Tatty

Eeeeh?

Försöker hitta inspiration till en illustration/kollage jag måste ha klart tills ehm, well, tills idag egentligen, får vara uppe hela natten och fixa det (ute i god tid som vanligt med andra ord), och randomhittade den här bilden:



SERIÖST? Det här är Bratz, dockmärket för flickor. WTF? T.om en sån sak som hoochieskor. Fyfan. Jag har alltid varit anti-Bratz och hade på nåt sätt förträngt dess existens, men att bli påmind om dem igen... för mig är det sånt här som inger känsla av hopplös värld. Jag kan bara inte förstå vad skaparna vill ha sagt, vad tänker de med?
"Nä fan, det är på tok för mkt jämnställdhet och manshatande feminister där ute, vi måste värna och bevara bimbo-släktet, låt oss skapa en docka för detta ändamål"
Eller nåt. Jag har aldrig läst psykologi eller något, men jag är ändå ganska säker på att det är så mkt som påverkar en när man är liten som senare mer eller mindre formar en på något sätt. Därfor undrar jag på vilket sätt de här slamp-dockorna kommer påverka barnen idag och hur det kommer att visa sig senare i livet.

The Oakley Arctic Challenge var i helgen i Oslo, Terje Håkonsens prestigefyllda snowboardtävling. Tydligen hölls 150 modeller inlåsta för att sedan släppas lösa lagom till efterfesten till männens välbehag. Modellerna hade i princip fått betalt för att visa upp sig och sedan ha sex me killarna som ville det. Eh, någon mer som tycker det här låter som något helt annat? Lyxförpackad prostitution or what?
"It was like when farmers go to a market to pick out a cow" sa vår vän på plats, en av de få som bojkottade festen.

Att leva i en liten bubbla gör att man glömmer av att sånt här bullshit existerar. Det värsta är ändå hur accepterat det är, tjejerna får fett mkt dineros och killar är så jävla dumma som köper det. DUDE, fattar du inte att en snygg tjej som hon endast pratar med ett fuckface som du endast för att hon har fått betalt för det och inget annat?

Gaah, så sjukt lågt! Vi vet det, alla vet det, sex säljer. Kan vi inte ta kreativitet en nivå högre någon gång?

Och jag står inte ut med uttryck som att kvinnan ska föreställas vara det svagare könet. Vem fan är det som är svag egentligen? Dra på ett extralager smink, en sexig kjol, släng iväg några flörtiga blickar and that's it, bara till att håva in drinkarna, alltid nån idiot till kille med liten snopp som går på det.

Det är ett sjukt spel, korkat á la grottmänniska. Men ändå. Sex säljer för att det finns en marknad för det. Om killar inte tar sitt ansvar och självrespekt någon gång kommer det här alltid att fortsätta. Fan, titta bara på Bratz-dockan. Nope, det här kommer aldrig att ta slut...


/ Over and out, Tatty

ps1. Svensk humor alltså... Eller åtminstone Schulmanmaffian. Surfade runt på sidan 1000 apor för första gången ikväll, tog mig en timme innan jag fann något jag fnissade lite lätt åt. Innan dess var det med en sorts tomhet i blicken som jag bläddrade runt på sidan. Ett ord: LAME! Speciellt stekarskolan där "bratsen" berättar att man helt enkelt våldtar en tjej om man har lust till att 6a till det lite. "Tjoffa upp en fjärris på henne". Euww. Visst för att man ska ta saker med en nypa salt och sånt men jag fann det där en aning smaklöst. Wuacala.
Kolla in sidan www.fmylife.com istället vettja, där tar det 55 minuter mindre att hitta nåt att fnissa åt, promise.

ps2. Elementet i rummet kämpar hårt för att hålla uppe värmen utan att man för den sakens skull känner sig varmare. Och nu vet jag varför! Det drar från vartenda litet hörn i det här rummet, speciellt från garderoben. Suck.




-------------

EDIT! Bratz har förbjudits efter att ha förlorat mot Barbie i domstol. Hurra!

Livet är bra

när man får gå ut och åka bräda!

Rail-sessionet i söndags kväll slutade oturligt nog ganska dåligt. UK åkaren Chris Chatt åkte på bäng av railet som bröt hans lårben itu... Uugghh. Klicka HÄR för att kolla in bilden jag tog när vi var på sjukan med honom. Stackarn.

Därmed blir min debut som snowboardfilmare uppskjuten tills..tja, tills Tom orkar ha med mig igen. Tråkigt att det gick som det gick, jag var peppad på att filma Gary Greenshields, Chris Chatt, Ben och de andra grabbarna, de är sjukt grymma. Nåväl...

Förutom den suddiga bilden på x-rayet har jag annat uppe på Method just nu, nämligen min rapport om Volcoms konstutsällning. Wiiiee! Kolla in den här!





Mer bilder på hemsidan, kolla in!

Lite kort och gott bara för nu måste jag sova. Drar till Ischgl imorgon för att spendera helgen hos Jo. Hihi, äntligen få åka lite bräda! Fick förövrigt en jättefin present igår som kommer komma väl till hands, nämligen ett Nikita-set, snowjacka och brallor, yeay!




Så jävla sjysst, Caz (vår office manager) hade gömt undan den för mig, gölle! Mighty happy!

Alright, säng, nu. Puss!

The Night Terrors

Herrejävlar... back from the dead, for schnitzel!
Jag vet inte hur jag ska börja, vilken galen ände att börja från, men lättast är att säga att det har varit en galen vecka, helt sinnesjukt. Total retardeness fredag till fredag, haha, gjort allt känns det som. Dj, bartender, sekreterare, designer, journalist, rockstjärna...



Haha, hell yeah, Rockband-tävling på Weekender! Efter ett par whiskey cola stod jag på scen tillsammans med Tom på bas, Mike på gitarr och nån random tjej på trummor och sjöng påhittade sånger då jag var för blind för att se texten på skärmen. Hahahaha!


Förväntansfull publik när vi kliver på scen




The crowd loved us








Min nya flatmate Tom på bas. Ace!


Jag fick en "groupie" direkt, han med långt hår. Taktik? Han wrestlade ner mig till golvet utan förvarning 3 ggr... WTF? Är det så man raggar på tjejer nuförtiden? Bastardo, sanslöst ont i armbågen nu...

EPIC! Synd bara att vi sög å blev tvungna att kliva av scen efter två halvlåtar... Men kul hade vi! Hehehe.

Dagen efter, igår alltså, lurade vi bakfyllan med att gå ut å skejta. I thshirt!! 7 februari, förstår ni hur sjukt det är? Sol och värme, verkligen vårväder. Sick!


Sedan så har jag banne mig en full rapport från Ispo. Goddammit, vilket ställe!
Men mer om det snart, nu ska jag ut å filma rail-riding med Tom. Ciao!!