torsdag 26 februari 2009

When life hits you with a donkey punch, go snowboarding











Fuck, det här känns så sjukt.... Bex och Caz sitter och pratar högt om vad för slags jobb de kan tänka sig byta till. "Lyssna på detta, bla bla bla, passar ju perfekt för dig!" "Ja, det där skulle jag faktiskt kunna göra. How about you?"

Jag sitter här vid mitt skrivbord,låtsasjobbar, lyssnar... Blir fan ledsen när jag hör dem prata så, kan inte förstå att Method håller på att splittras på riktigt. Lite som att vara barnet som måste greppa att skilsmässan är ett faktum.

Därav dagens titel till inlägget. When life hits you with a donkey punch, go snowboarding.
På grund av ett slarv av nån av direktörerna i England råkade det skickas ut ett konfidentiellt mail till hela redaktionen i förrigår där vi kunde bland annat kunde läsa att till slutet av mars ska det endast vara 5 pers som ska jobba med Method. Med andra ord ska hälften av oss försvinna.

Yes, det var som om en bomb släpptes. När var det tänkt att vi skulle få reda på det egentligen? Sjyst med 4 weeks notice?

För mig innebär det att min praktik är definitivt över, något jag ändå hade räknat med skulle hända förr eller senare. Tack och hejdå, show is over. Sjukt synd för jag gillar verkligen Method och hade väldigt gärna fortsatt jobba med dem. Jag har haft det så sjukt kul här och jag älskar det här gänget jag jobbar med. Att kunna gå ut å åka bräda lite då å då istället för att sitta på kontoret, att gå ut och festa och bli tokfull för att sedan sitta på kontoret i gemensam bakfylla... Alla fester, events, resor... För att inte tala om att jag till slut lyckades skrapa ihop mig en hel del gratisgrejer; snowboardoutfit för ca 500€. snowboardboots, handskar, byxor, mössa, skateväska, tishirtar och förhoppningsvis några grejer från Volcoms höstkollektion, valde ut några tröjor, väskor och jackor därifrån.

Och sedan alla människor jag har lärt känna tack vare Method. Har Hampus Mosesson som fb-kompis, en utav mina personliga snowboardhjältar. Hade en riktigt kul utekväll med Torstein Horgmo och Jonas Carlson när vi gjorde Face-Off med dem för Method 9.3, sjukt softa killar med otrolig talang på snowboard. Festat med Nicolas Müller och dissade honom när han ville åka hem med mig, moahaha. Samma med Marco Grilc, hehe. Rätt och slätt, träffat många inom snowboardindustrin, vissa är idioter medan andra är människor jag önskar jag kunde hänga mer med.

Men ändå, jag klarar mig liksom. Det är resten av folket här, som har Method som fast jobb som har fått en rejäl spark i magen. Så jävla taskigt att de får reda på situationen av en slump, 4 veckor innan de blir sparkade...

Imorgon flyger VDn in för att försöka reda ut saker. It's gonna be ugly. Tills dess försöker vi vara den lilla familj vi egentligen borde vara och gå ut och åka snowboard tillsammans. Vi har inte mycket tid kvar.

/Tatty








3 kommentarer:

Anonym sa...

Tjena!
Ajdå, det där lät ju inte bra.. Fast då kanske du kommer tillbaks snart! Jag undrar vart de senaste månaderna har tagit vägen? Det är sjukt skumt. Vi var ju iofs i mexico ett tag :) Har suttit instängd i en datorsal till natten varje dag. Det är tråkigt på chalmers när man måste plugga, har typ ju bott där i 4 år nu. Bitter. Hehe :) Nice tatuering du har skaffat dig!! puss

Anonym sa...

Wooow, sjukt najsiga bilder! Ser jättefint nu, blev ju själv sugen på att åka snowboard (fast det hade ju bara kunat sluta illa :P)

Men fan va synd att method håller på att splittras :( vet ju att du var sugen på att stanna..men ser man det från den ljusa sidan får jag se ditt söta nylle snart igen :D
men jag hoppas får din skull att det löser sig å att VDn fixar lite!
Miss you, PUSS!

Tat sa...

Mandis! jafan, vart har du tagit vägen?? ring mig nån dag? hur var mexico? känner mig grymt ouppdaterad! mm, du har hängt på chalmers ett bra tag nu, när är du klar egentligen hehe?

A-M, haha, vi får ta å dra på skidsemester någon gång så att det blir ordning på dig, hehe.

Saknar er!!!
PUSS