Blott-Blogg

Förmodar att ingen läser den här bloggen längre. Förstår det, har varit sjukt inaktiv och så har jag vart tråkig med att skriva. Dessutom är min dator halvdöd, att sitta nu framför en pc gör att jag känner mig lite halvt handikappad. Längtar tills jag får en ny fräsch laddare till macbooken snart och helst gratis. Palla punga ut med 500 spänn... måste ju ha dineros till att fylla i min gadd, kunna dra upp till sthlm, köpa hudvårdsprodukter till mitt totalfuckade ansikte...

Klockan är egentligen för mycket just nu, men en liten snabbupdate vore väl på sin plats? Livspeppen är iaf tillbaka nu efter att ha haft en grymt rolig helg med syrran och över att mina svenska favoritband High Hats och C.Aarmé spelar på nästan samma vecka. Om ni bara förstod lyckan! Jag vet inte vad det är, kanske röjsuget den musiken inger, men jag blir bara så sjuihelvetes peppad. Synd bara att syrran inte kan hänga med, skulle vart topnotch annars. But still, jag gillar banden så hårt att jag ska dra till Pustervik och dansa själv. Mobboffer javisst, men vem fan bryr sig, lets go!

Sedan så har skatepeppen kommit tillbaka, woohoo! Förmiddagsskate i Actionparken, oh yes säger jag bara :D Inte lite stekt man blir där när solen skiner på, haha, blir till att kleta på solskyddfaktor imån, lätt.

Kul att träffa gamla söta flammor oxå. No hard feelings för nån längre, sorry om jag är en bitch ibland bara, hehe. Are we cool yeah? Yeah! Ska för övrigt satsa på att bli nunna nu eller nåt, hålla hormonerna i schack, eller tja, bättra på karman åtminstone. Olé!

Alright, släckedags nu, måste vara skatepigg imån. Valborg och grejer sedan oxå, får se vad som händer. Möjligtvis inte ett skit... men helst nåt kul såklart. Nåväl, go maj på er alla!

Puss, fattso tattso!

Our history is damaged but at least it was a thrill

men naaw, så jävla skönt att höra i miss you från någon som egentligen inte behöver sakna mig. alltså som i att han faktiskt inte kände mig så väl och vi hängde inte så superdupermycket egentligen. synd bara att han var konstig och ful, lite väl på och sånt där. men ändå. haha.

annars är det faktiskt SJUKT skönt att vara hemma igen. det är ju bara att ta det, man kan verkligen inte få allt i livet så man får kompromissa. allt det roliga, knasiga, spontana och spritstänkta i innsbruck saknar jag _som fan!_ mitt lilla rum, kunna cykla överallt....

men när jag var där saknade jag ju det jag har just nu, och jag är fast besluten om att det som var kul därborta går att fixa här med. ja men vad fan, im queen of the night, ni måste förstå mig här lite...



"with the music ooon, yeah, i got everything i need..."

alltså, klubbande å skit i all ära, det är inte det är som är grejen. fuck alkoholen, jag behöver inte det egentligen, går jag och ser ett band som röjer får jag mer kick utav det än shota tequilas. visst, jag gillar att tappa kontrollen och freaka ut, men högst utav allt älskar jag att tappa kontrollen när jag lyssnar på musik. bara bli så jävla tagen att jag måste skaka och headbanga mig alldeles svettig så att sminket rinner och attraktionsvärdet på mig sjunker till under noll. ha!


jaja, skitsamma, får väl klara mig utan det ett tag, kanske bäst så ändå. och framförallt ekonomiskt! oojaa, nu gäller det att vara budgetsmart, inte många mynt som skramlar i fickan änna... äsch, pengar, vad är det? parkhäng, here i come!!

älskar att hänga med vännerna här i götet iaf, det kravlösa hänget, tjötandet om allt möjligt, fika och ses över en öl utan att behöva bli wasted. är även sjukt peppad på att dra upp till sthlm snarast, känns som att det är så många som emigrerat upp dit...

yeah, it's good to be home! PUSS

Lyrics: Be Your Own Pet - Creepy Crawl

It's the same four walls that have always been
Just sitting in my room that I haven't lived in
And I feel so completely changed
But everything around me is exactly the same

I'm not the girl that I was before
Feel like I'm lying each time I walk through the door
Sleeping in my own bed feels like a sin
It's hard to sink back into my life again

The walls are empty
Floors are messy like I left them
But now it seems I'm going in a different direction
I can't believe I'm a stranger in my own room

It's strange to go through so much
Then come home to the all the same old stuff...



































































































IBK-MÜNCHEN-BERLIN-ROSTOCK-GBG

ja och nej, upp och ner, bak och fram, då och nu. den här gången ska bli bra.

Ensamhet

But I will take this time and make it mine


De finns olika sorters ensamhet.
En när man är ensam på riktigt för att man är en ensamvarg, outsider, svårt att anpassa sig till människors tendens till grupperingar.
En när man har vänner men inser att det fortfarande är ganska ytligt, att man inte känner att man bara kan ringa när man har vägarna förbi och bara "haj! ska vi hänga, göra ingenting tillsammans?"
Och så en när man har en rik bekantskapskrets men ingen vapendragare med samma intressen.
Eller är det för att man har förbisett någon?

Det är för lätt att glömma av den största ensamheten man måste lära sig att tämja; den med sig själv.
Klarar man av att vara med sig själv funkar man säkerligen bättre med andra senare.

Så jag ska göra mitt bästa. Ska sätta mig i en park själv och läsa. Gå på bio själv och njuta av musikdokumentär om trash-metal. Gick på bio själv i torsdags för att se It came from Detroit. Kanske hade jag bangat tidigare att dra dit själv, som när man inte är tillräckligt starkt motiverad att gå på gym själv, men jag tog mig i kragen och var mycket nöjd efteråt. Division of Laura Lees akustiska version av I wanna be your dog, bara en sån sak.

Jag saknar mina tjejer i ibk, tårar har fällts över att nu behöva möta en ny slags ensamhet.
Men den här gången ska jag inte fly. Den här gången ska jag stanna kvar här och bygga upp något nytt. Det är änna dags.