Too drunk to fuck

"Wow, you don't see most people's corpses at their wall memorial. Usually it’s just some flowers and those candles with saints on the side and maybe a mural of them on the bike that killed them."

Lite besviken över att det ännu inte finns nå snarlik bildmaterial till den ovan på mig från King Khan & BBQ- spelningen förra veckan på Vice hemsida. Sjukt nyfiken på vad de hittar på för nå ful elak bildkommentar, haha. Minns att jag lovat Nils att jag nån gång ska hamna på Vice sidor, and I'm gonna keep that promise. Var sjukt nära förra året när de sökte bloggare, de svarade till och med på mitt mail, men jag drog mig ur i sista sekunden, osäker på om jag skulle klara av pressen, både prestationsmässigt och tidsmässigt. Speciellt det där med tid... Många av er vet nog redan vid det här laget att min tidsuppfattning är en aning... hm... flytande. Med andra ord, I suck ballz, förutom när det gäller kickboxträningarna minns jag, en minut för sen och man blev straffad genom public humilitaion, framför alla göra en massa armhävningar tills man blev härligt spaghetti bolognese - armarna spaghetti, ansiktet bolognese. What was my point? Ehm... tänkte mest glida in på ämnet kickboxning, funderar seriöst på att ta upp det IGEN. För hundrade gången. Undra om jag nånsin kommer att ta ett jävla bälte... Svårt att bestämma sig bara, pendlar mellan skaffa gymkort/ börja dansa/ k-box. Och så skate minst 1 gång i veckan. Nånstans däremellan ska jag typ plugga och bränna pengar på overpriced kaffe på caféer med vänner. Och verkligen verkligen spela bas for gods sake! Men så var det det här med tidsuppfattning oxå...

Well well... denna underbara vecka slutade totalt tvärtom. Mensvärk från helvetet precis då man ska upp å jobba tidigt. Ändå fascinerade hur man kan känna hur smärtan vandrar runt i olika delar av kroppen, just nu ryggen. För nån stund sen var det hjärtat, alltså på riktigt, inte känslomässigt. Känslomässigt gjorde den ont tidigare under dagen, men så la jag mig och läste i mina gamla dagböcker... Det blev en från förra året, då när jag hade kommit hem från Frankrike. Då man kände sig depp på livet och killar och allt, men så hände ganska mycket kul trots allt. Och så stack jag till Österrike. Ha! Ett år sen nu, galet vad tiden går fort... Lässtunden peppade upp en litegrann iaf.

Lisa från Österrike har vart och besökt mig den här veckan, så det var väl det, när hon stack nu i fredags, som det högg till och man insåg att man är tillbaka till känslorna från förra året. Jag vet inte vad jag hade förväntat mig, nån slags radikal förändring i livet nu som student, men ikke. Än så länge bara blivit sjukt besviken på hur tråkiga vissa av kurskamraterna är, får en att känna sig som ett miffo. Sån sjuk känsla, jag har aldrig haft nåt problem med att skaffa vänner, men nu plötsligt har det sagt stopp. Mobboffer, haha. Jaja, det blir nog bra snart hoppas jag, gotta give it some time.

Gaawd, min stackars arma kropp. Fatta att killar aldrig känner förändringar i sin kropp på det här sättet. Det mest actionfyllda är väl att de kan vakna upp med morgonstånd ibland? Spännande.

Ååhhh... lägg in mig i koma en stund please...


---

Lyssna!
Teenage Kicks - The Undertones