I have no reasons my reasons are you!

Aaah fyfan vad nöjd jag är, det bara bubblar i magen! Blev en hel del Nitad igår, lite Horrorpops, Demented are go, 5 6 7 8's, Be Your Own Pet, The Cramps, Carbonas, Bad Brains och annat smått och gott. FUN!!!!

Jag är världens fake DJ, helt klart, but whatever, jag har ju det hur kul som helst i dj båset med min dator, mina hårddiskar och min whiskey cola bredvid mig, samt en hångelvänlig själ såklart, haha. Lycka! Helt seriöst, det här är lycka för mig. Lycka att ha full makt över musiken, spela vad fan jag vill, spränga högtalarna och dansa till sina favoritlåtar. FINNS INGET BÄTTRE! Mitt hjärta blev helt varm när en man kom fram och tyckte att jag var bra och frågade efter en låt jag precis spelade, Firecracker med The Bobbyteens. Han frågade efter The Bobbyteens! Åh, bara en sån sak, så jävla fint!

Haha, okej jag ska sluta nu innan ni spyr över min töntighet, haha. Jag är som ett litet barn som gjort nåt helt nytt å extraordinärt kul.

Inte mycket för världen, but means the world for me.

♥

"I have no reasons my reasons are you!"

Låt: Holding Hands

Artist: We are Wolves

Länk: http://tinyurl.com/y9x4pex

Hobbypsykologen analyserar

Gud.

Har legat i matkoma i typ två timmar nu. Bea var här och vi slog på stort; stor påse chips till förrätt, thaikäk och sedan te och semlor som efterrätt. Mellan varven låg vi i sängen och jäste, snackade fishistorier och annat kul. Riktigt bra kväll. Beach 2010 existerar inte, så det så.

Dagens händelse annars är väl det att jag faktiskt utförde allt på min To Do-lista. Fan inte dåligt. Jag är annars sämst på att följa mina egna listor, eller tja, följa något överhuvudtaget. Jag är inte bara jäkligt lat ganska ofta, utan det slog mig även idag att mitt allra största problem är att jag har svårt att säga nej. Det tar emot att erkänna det faktiskt. Jag har svårt att säga nej och det, kombinerat med en alldeles skruvad tidsoptimist, eller snarare noll tidsuppfattning, är nog den sämsta kombon någonsin. Jag är körd.

Vad är det som är så jobbigt med att säga nej? Själv har jag alltid uppfattat mig själv som en väldigt bestämd kvinna som vet vad jag vill och inte vill. Men så... nu inser jag att det inte är en helt korrekt självbild. I'm living a lie! Jag gillar inte att säga nej till saker jag skulle kunna hinna med. Eller till sånt som skulle kunna vara kul. Jag gillar inte att vara en banger, jag vill inte vara tråkig, jag vill göra saker och skapa och fixa och dåna och bara vara grym.

Ehmm... I den verkliga världen funkar det inte riktigt så. Tydligen. Istället blir det så att man försöker trycka ihop så mycket som möjligt, "äsch, det där tar bara en kvart att fixa", eller "äsch, det tar ju bara en kvart att ta sig dit" (oavsett var min avgångspunkt är någonstans, om det så är långt ute på Hisingen eller i Majorna), vilket alltid resulterar till att jag kommer försent och gör folk irriterade. Jag förstår till hundra procent att mina vänner börjar bli riktigt trötta på mig nu, som idag då jag blev tvungen till att muta med mat som ursäkt. Jag förstår helt och hållet, jag menar, jag är ju själv sjukt jävla trött på mig. Tänk och leva med mig själv 24/7! Fan inte kul kan jag lova...

Så är det. Dagens insikt. Gött att man inte behöver en psykolog för att peka ut vilka problem man har, värt.

Annat gött som hänt nu det senaste:

Först middag hos mig i lördags med mina vackra ladies från skolan, för att sedan rejva loss på Underjorden. Bilder tagna av min eminenta roomie Hampus förstås, fler finfina fotografier finnes på hans Flickr. Finfina bilder på en finfin kväll helt enkelt, it was lovely.

Sedan så har jag blivit vän igen med mitt hjärnspöke, eller vad man nu kan kalla honom. Ganska skevt, eller extremt superskevt egentltigen. Vi får se vad som händer. This could be so stupid...

Och så imorgon, fest på Henriksberg Ballroom då en från Marikas andra band fyller 30. KALAS! Gissa vem som får äran att bestämma musiken? Woho! Morgondagens To Do list, knåpa ihop en nice spellista. Se, såna listor är mycket roligare att följa än sådana som det står "blogga om en ekonominyhet", lätt. Haha, känner på mig att det kan bli ett riktigt sjöslag imorgon. Endast 40 pix i dörren, kom om du inte har nåt vettigare för dig!

Alright, dags att sova nu, måste ju vara pigg och alert inför 6 timmars föreläsning om årsredovisningar imorgon. Kul liv.

Natti.

"I want it to be a struggle"

Blankt. Det är helt blankt i huvudet.

Som om någon lagt ett fint filter gaussian blur över hela veckan, svårt att urskilja den ena dagen från den andra. Späckat som fan, minst en månads känslor och handlingar och upplevelser paketerat i en vecka, omslaget med skrikigt papper och allt. Sedan jag kom hem från Stockholm har det känts som fest varje dag, vilket det typ har varit, minus två kvällar. Det har druckits mer öl än vatten, ätits mer hamburgare och pizza, och det har syndats med sötsaker jag inte borde ha ätit. Kroppen talar sitt klara språk, ansiktet är ganska fucked up nu. Jag får skylla mig själv... (but it was worth it!).

Det har varit sjukt kul iaf. Ovan ser ni bilder från ett flash mob från i lördags, snöbollskrig på Bältespännaparken. Fan vad det var skoj! Kasta snöbollar på folk man inte kände, springa och känna adrenalinet, halka och slå sig, få en isboll rätt mellan ögonen... "Sparta!!!" skrek vi och gick till attack, vi svartklädda. No mercy! Haha, infantilt så att det förslår, men ack så kul, alltid roligt att göra något annorlunda.

.... Ahh... Son House. På tal om nåt helt annat. Alltid fint med lite blues så här på kvällen, tack Spotify. Ska ta och koka lite tevatten, få in den rätta känslan. Ambitionerna för den här kvällen var höga, innefattade bland annat studier av politik, men som ni märker sitter jag alltså fortfarande här, dement men envis nog att vilja sammanfatta veckan så koncist och på ett så intressant sätt som möjligt. För det går ju så bra...

Hur som, back to the story. Sinicess har haft sitt första photoshoot nu i veckan à la white trash deluxe. Så jävla fint!

Där har ni oss. Ett gäng sexiga zombies, eller avdankade polska hookers om ni så vill. The 8th mortal sin, modebloggarnas våta dröm. Yes, det är vi det. Kolla in vår myspace, www.myspace.com/sinicess, och håll er uppdaterade om spelningar och annat kul. Åååhh, förstår ni peppen? Fattarufattaru? Da! Klart du gör. Bra det! Vi har haft det helt grymt de senaste dagarna, mkt bandhäng och så, och jag känner mig helt hemma nu. Sjukt härlig känsla!

"Since we lost our Bloody Sugaree a couple a months ago, we've been sniffing around outside the barn for a worthy successor... Now we are proud to welcome Tat The Fat to our dear family!!! She's all we ever hoped for, but with even higher heels and redder lips, be sure to check her out!!"

Ah, blir helt rörd så fint de skrivit om mig! It sure feels good ey...

Hm... ni vet känslan av att ha massor massor att berätta, men när det väl kommer till kritan vill inget ut? Eller att det som känns viktigt för en låter fullständigt patetiskt när det väl sätts på pränt? Så känner jag just nu. Det är så sjukt mycket jag skulle vilja säga, men allt är för ostadigt för att våga göra det. Det enda jag kan tänka på just nu är Jack Whites ord i den fantastiskt fina filmen It might get loud, med händerna helt blodiga efter intensivt spelande på gitarren.

"I want it to be a struggle"

För ja... varför ska allt vara lätt för? Var ligger utmaningen i det?

Riktigt bra film. Se den.

Boner City

Hahahaha!
Hittade ett litet videoklipp från spelningen när jag och ett gäng tjejer stod på scenen med Municipal Waste. Såhär kul kan man ha det på en konsert!



Jag i vit thsirt, stod mest borta hos basisten, såklart, och hade THE TIME OF MY LIFE.
Som sagt, jag kan dö lycklig nu, det finns inget mer i i livet jag vill uppnå, haha *typ inte ironisk* *faktiskt*

Övrigtvis, mingelkvällen igår blev över förväntan. Folk dök upp, folk var peppade, folk var glada. YEA! Jag var hur nöjd som helst och det kändes riktigt nice när folk kom fram till mig och My och tackade för ett grymt initiativ. Gött. Enda minuset var den jävla personalen på puben som var helt dumma i huvudet. Först sneakade dem oss på pengar och sedan var de såna idioter när det kom till städningen. Inte nog med att det såg ut som fan från början, de ville oxå att vi skulle göra rent med deras mögliga moppar och allmänt undermålig städutrustning för att sedan klaga skiten ur sig. Jag FLIPPADE. Toleransnivån var inte särkilt hög, jag var hungrig och sugen på hamburgare, så det "råkade" flyga en eller två moppar ur händerna på mig. Ooops. Ibland kan man inte hindra sig. Hehe.

Jaja, det var nån sekunds aggressionsutbrott, mest för att markera att jag inte gillade deras attityd. Funkade fint det, plötsligt var liksom allt helt okej, VILKET DET SJÄLVKLART REDAN VAR. Bitch please, inte har man städjobbat i tusen år för ingenting. I know my shit, bosktavligt talat.

Men som sagt, förutom det var det en riktigt schysst kväll. MKV FTW!

Blev dock ingen snowboard tidigare under dagen, kändes ganska ovärt att punga ut runt 500 spänn för 3 timmars åkning. Trist. Nästa vecka däremot, då kanske det blir av. Hoppas hoppas.

Nä du... nu har jag skjutit upp det här med att köpa mjölk i tre timmar. Magen börjar kräva frukost och jag ser att min tänkta produktiva dag innan lektionen kl 13 börjar springa ifrån mig. Fan va man är hopplös ibland....

Ciao!

Cross my path, and you just might...

Himla fin låt!

Snabb update: Det har vart en helt fantastisk vecka, Stockholm var guld, festen i lördags likaså. Idag har jag varit duktig och gått till skolan, tvättat kläder, ätit mat som råkade tinas upp för att sedan frysas igen ca 3 gånger, försökt styra upp fest inför imorgon...

Vi får se hur det går med den här festen alltså, men jag bryr mig inte så mycket faktiskt för imorgon ska jag ÅKA SNOWBOARD!
WÖÖÖOOWÖÖÖOO!

Peppen.

Yes, that was it. Riverderci.