If you gonna scream, scream with me

Jag hatar mitt jobb.
Jag verkligen hatar mitt jobb.
Kul att få örat halvuppsliten av en galen maniac till skitunge.
Som vanligt ville han inte lyssna på mig, jag försökte lugna ner honom och då slog han mig med knytnäven rakt i ögat och sedan igen, som då träffade mitt örhänge.

Jag har ingen aning om vad jag ska göra. Pratade med föräldrarna, men jag vet inte om de förstår hur jobbig den där ungen är. Jag kommer inte palla av det här, men jag vill verkligen inte hem till Göteborg igen. Bara tanken att behöva åka hem igen får mig att grina.

Måste hitta ett annat jobb och då också ett annat boende och allt, vilket i princip är omöjligt har jag hört. Skitjobbigt.

Allt gör ont.

Crap.

God Jul

God Jul på er alla! Själv fick jag mig en svensk jul jag med, hemma hos Linnea och Sofia som hade vart och shoppat i IKEA i Grenoble. Riktigt imponerande jobb de hade gjort; sill, rökt lax, köttbullar, glögg, juleskum, pepparkakor... Rubbet (minus julskinka). Så himla gott! Britterna hade dock lite svårt med vissa grejer, typ sillen. Åh deras miner när de försökte trycka i sig det, haha! Priceless.

Känns lite konstigt att inte få vara med sin familj, men helt okej. Sakta men säkert blir vi säsongare här som en liten egen familj. Alla dessa galna britter och vi få svenskar. Folk börjar känna igen en, nästan så att det börjar bli pinsamt då jag knappt vet vad hälften av alla dem heter medan de flesta kan mitt namn. I baren, i backen... överallt finns det nån man hejar till. Och om man inte har nåt att göra, om man känner sig lite ensam, är det bara till att promenera bort till Chris ställe. Som i lördags, satt där i 9 timmar i sträck och bara kollade på 24 och Heroes. Så himla rolig syn, jag och tre killar i en sunksoffa smuttandes på te, helt inne i serierna. Enda pausen vi tog var när jag var tvungen att springa ner till kiosken för att köpa hamburgare, hehe. Verkligen skönt att man börjar bli en i gänget, att det numera är konstigt när jag inte är där hos dem, "where have you been!?"-kinnda.

Allt är superduper, och jag ska testa en ny taktik på ungen när jag börjar jobba igen, så det blir nog bra. Ska verkligen prata med Mireille snart och säga att Jordan behöver experthjälp, för han har troligen damp. Jag menar, är det normalt för 7-åringar att sparka hål i väggen? Eh? Tur att den andra pojken är snäll, han hade målat ett julkort till mig. Söt!
Jag tänker inte ge upp i alla fall, för här vill jag vara. Insåg idag att jag kunde åka bräda ända fram till mitt hus, bara en sån sak...

Nervous Breakdown

AAAAAAAARRRRRRRRRGGGGGGGGHHHHHHH!

Jag är så jävla arg just nu. Ni får ursäkta min "franska", för just nu bryr jag mig inte. Jag har verkligen inget annat sätt att få ut allt än att skriva här.

JAG HATAR DEN DÄR JÄVLA SKITUNGEN!!!!!!!!!!!

Allt har verkligen varit perfa fram tills nu för en timme sen. Allt jag gör är fel fel fel och han jävlas med mig så jävla fucking mycket. GAAAAAHH jag får sån damp. Helvete helvete helvete. Jag kommer fan slå honom. Fuck, kommer fan sitta inne för barnmisshandel. FAN!

Andas in, andas ut. Jag kommer att dö. Från och med onsdag nästa vecka måste jag vara med dem från 10-20 varje dag i typ 1 och en halv vecka. 10 dagar. Jag kommer att dö. Dö!!

Nej, jag mår inte bra. Det här var helt fel dag att jävlas med mig.

Raised Fist i lurarna. Försöker lugna ner mig. Jag saknar kickboxningen. Måste hitta ett sätt att få ut min aggression. Hardcore can only do so much. Jag behöver mer. Känner mig som en psykopat just nu. A taste for blood. Jag vet vad ni tänker, och ja, jag är helt jävla galen just nu. Kommer säkert att ångra att jag lägger upp det här. Jag älskar verkligen snowboarding, men det är inte mitt sätt att få ut min aggression på, funkar inte. Jag behöver en slagpåse. Snälla, om nån som läser detta är riktigt tät, skicka mig en 10kg sandsäck i julklapp. Herregud, bara vart här 2 veckor och redan mental. Vet inte hur jag ska palla 5 månader med den där skitungen, han kommer att ta kål på mig. Som sagt, barnmisshandel. Ni som har sett mig få utbrott vet att jag är såååå kapabel till det. Men oroa er inte, jag tänker inte göra det, jag lovar. Dock kämpar jag hårt för att övertala mig själv att inte droga ungen.
Mix some downers in his food, oh that would do so good.

Shit, det här är nog det perfekta tillfället att skriva en låt. Yes, där har vi det, musik! Brilliant! Har hängt en del med ett gäng killar nu de här senaste dagarna, Chris och hans vänner, och en utav dem, Adam, är lika inne i punkrock som jag. Helt underbart. Och det bästa är att de har en bas jag kan få låna. Wiiee! Så vi har gjort en deal, att jag skriver låtar och sjunger och han fixar riffen. Boy vad den idéen känns grym just nu, har aldrig varit mer peppad. Sure, jag kan inte sjunga egentligen, men finns det nåt mer gay än skolad sångröst till punk? Precis. That's the beauty of it, defekt är perfekt. Hum, det kanske kan vara vårt bandnamn, Perfect Defects, eller är det redan taget? Måste kolla upp. Åh vad allt känns mycket bättre nu, woho!

Den här veckan har varit så grym. Satt hos Chris igår, fyra pers squeezade i en sunkig soffa (som också är Chris säng, haha) och kollade på Heroes. Har verkligen velat följa den men inte kunnat, så fatta vad glad jag blev när Chris sa att han hade laddat ner hela första säsongen och halva andra innan han kom hit. Alltså började vi kolla på den igår, från början, 2 avsnitt, aschill. Ska dit efter middan ikväll, hoppas de inte har fortsatt kolla på den utan mig. Kommer att hänga där riktigt mycket för det är sjukt tråkigt att bara sitta hemma själv.

Efter det fick jag lära mig hur man spelar poker, riktigt nice, och sedan drog vi iväg till Smithys då det egentligen skulle vart skakväll där. My ass. Sämsta skakvällen nånsin, spelade bara 5 låtar eller nåt. Var dock riktigt skoj ändå, blev himla glad när de spelade en Millencolinlåt hehe. Vi hade biljardbattle också, so fun. Yeay, massa grejer jag kommer att bli grym på efter den här säsongen; snowboard, poker, biljard, sticka mössör... Perfa!

Har äntligen åkt snowparken nu också, och även blivit kompis med shapern och några locals. Parken är niice, men liften har inte vart igång, så det har inte vart mastodontåkning där precis, det är ju liksom inte lite jobbigt att hika upp hela tiden när man befinner sig på runt 3500 meters höjd. Men på lördag öppnar dem den andra parken (mhm, 2 parker!), kommer att bli grymt. Synd bara att Charli har dragit till Val Thorens över jul, det är liksom vi två som är de blivande parkråttorna, hehe.

Det här är livet. Hade det inte varit för Jordan, aka The Devils Son, skulle detta vart paradiset. Massa sol, massa snowboardåkning, en drös sjysta människor, god mat, massa pain au chocolats (familjen äger ett konditori. Behöver jag säga mer?)... Hella nice for sure.

The strangest things

Redan fredag. Och oh no, mitt doftande toapapper är slut!

Seriöst, vilken idiot kom på idéen att parfymera toapapper? "Åh va skönt, nu vet jag att mitt arsle luktar gott!". Hahaha. No, it's just stupid!

Fortfarande fetingförkyld. Lyssnar på rockabilly. Saknar min skinnjacka.

Var ute en stund efter lunchen idag, satt på en parkbänk och läste lite ur boken Please Kill Me medan solen värmde mitt ansikte. Herregud vad jag älskar det här! I Göteborg fryser man häcken av sig så fort det är nollgradigt ute. Här är det -6° men man känner inte ens av det. Och snön är VIT. White, blanc, blanco- ViT! Ikke grått. Me like. Och på tal om boken, shit va de var störda i huvudet, alla dem i Warholgänget. "Drugs really fucks you up". Faktiskt. Skulle vilja se Warholfilmerna, nån som har sett dem?

I vilket fall som helst, hade en riktigt bra dag igår. Sov till halv 11, vaknade av jag knappt kunde andas pga av en otäckt täppt näsa. Lite smått chockerande. Gick upp, var fortfarande svintrött, käkade frukost, och stålsatte mig inför lunchpasset. Det är jag riktigt glad över, mina arbetstider. Jag börjar ju aldrig tidigare än 12, och på helgerna klockan 14. Har inga riktiga heldagar som de andra tjejerna, skulle aldrig palla av det. Vet dock inte hur det blir nu på lovet om en vecka. Snälla snälla inga heldagar...

I alla fall, väl där hos barnen verkade Jordan fortfarande hata mig och Alain var lite smågrinig för han var också sjuk. Som tur var kom mamman, Mireille, hem för att luncha med oss, så det var soft. Hon undrade om jag kunde komma tillbaka runt 17 istället för 18, och jag var självklart inte så jättepeppad på det, men eftersom det handlade om att sällskapa Alain sa jag okej (did I even have a choise?). Men när hon frågade Alain själv i bilen om han ville att jag skulle komma sa han först att det inte spelade nån roll, men sen ångrade han sig och frågade mig direkt, med ett stort gulligt leende, om jag hade lust att komma över. Jag trodde jag skulle börja gråta. Han ville ha mitt sällskap!! Åh vad det värmde mitt lilla hjärta, blev himla glad.

Just då hade vi kommit fram till en sportbutik där min landlady, a.k.a Ice Queen, jobbar. Hade nämnt för Mireille att jag vara ute efter en hjälm varpå hon direkt ringde Ice Queen. Shit tänkte jag, orka face-a henne nu. Men så fort jag kom in i butiken stod hon där och hälsade mig välkommen, tydligen på mycket gott humör, och jag bad om ursäkt som hon glatt tog emot. Yeah, peace! Fick 100 kr rabatt på min hjälm också, sjyst.

Efter det var jag sjukt nöjd. Sedan, på kvällen, satt jag först och lekte sällskapspel med Alain fram tills han skulle till doktorn och sen var Jordan på lekhumör. Den kvällen var det istället mamman som fick ett utbrott, och jag kunde inte låta bli att flina lite. Your child is a real pain dude. Hehe.

Konstigt hur de fungerar alltså. Ena dagen hatar de en, för att nästa dag vilja leka med en som om inget har hänt. But still, sjukt opeppad på att skaffa barn. Jag kan nog inte tänka mig något värre. Förlåt. Blir jag sugen får jag la ta och jobba litegrann på något dagis/förskola tills det går över. Bergis på att det kommer funka.

Annat konstigt är hur mycket mjukporr det är över reklamen här. Seriöst, parfymreklam om vartannat, à la mucho sexy. Kanske man ska ta och ringa den där bartendern George ändå, vars telefonnr jag hittade i byxfickan häromdan? Haha, nä, skojar bara. Som The Donnas sjöng; "Boy, i got your number, but that doesn't mean that I have to call you". Diss, moaha! För övrigt verkar alla brittiska killar här heta antingen Chris, Dave eller George. Fantasifullt.

Hoppas jag kan åka bräda imorgon. Hatar att vara sjuk! Argghh... Jaja, kommer att få cash imorgon i alla fall, sweeet!

By the way älskar jag det jag ser varje dag jag går utanför dörren. Lycka.

An ordinary day

08:00 Väckarklockan ringer. Snooza.

08:10 Dra sig ur sängen. Kolla vädret, dra på sig underställ, käka frukost och kolla på snowboardfilm.

Så här har mina dagar börjat mina dagar denna vecka. Runt 10 träffar jag upp Charli och Sofia vid liften och sedan är det bara till att åka åka. Just att kunna käka frukost i lugn och ro medan man kollar på film som peppar upp en- underbart! Dessutom var det verkligen på tiden att dra ut och rasta brädan, bli påmind om varför man är här. Har ju varit ett helvete med barnen...

Ballade verkligen ut i förrigår. Totaldamp, har sån lust att strypa Jordan. Nej, du får inte kalla mig gros merde (=stor skit) din lilla skitunge! Fick skrika att det är jag som bestämmer, slängde ut honom från vardagsrummet, SLÄPADE med honom upp till sitt rum, och tvingade honom att stanna där tills han sa förlåt. Krig! Har aldrig nånsin behövt skrika så mycket på en unge förr, och faktum är att det faktiskt inte är så kul som man (jag) kanske skulle kunna tro. Jag blir helt knäckt. Helt jävla knäckt.

Efter att jag hade slutat drog jag hem och tröståt en stor fet bulle och drack te. Goddamn vad det kändes bra. Nej nej, barnen bör fatta snart, speciellt Jordan, att jag ger mig inte, no way, och att mitt ord är lag. If they want war, I'll give them war. Jag sitter i en lite jobbig sits då deras morsa är så mesig mot dem, men jag ska allt få ordning på dem. Vänta bara. Moahahaha...

Att få kunna åka bräda gör allt så värt. Fastän jag är förkyld och känner mig otroligt ensam. Fastän vädret har varit kass med absolut noll sikt och snöstorm semilight hela tiden. Fastän benen pumpar mjölksyra konstant, handskarna håller varmt i 5 minuter och jag glömmer jämnt att ta med mig matsäck. Och fastän jag fortfarande inte har snackat med min bitchlandlady. Ändå har jag vart gladare än nånsin, haft det så kul. Och idag när jag hade min första lediga dag var det grymt väder, riktig gogglebrännaväder. Perfa!

Fortfarande svårt att förstå att här kommer man bo de kommande 5 månaderna. Nu handlar det om att bestämma sig ifall man är tillräckligt pigg för lite åkning idag, än att bestämma sig ifall man är tillräckligt pigg på att 1) försöka samla ihop ett gäng, vilket oftast är i princip omöjligt och 2) punga ut flera tusen för endast ett par dagars åkning flera mil bort, som man med största säkerhet kommer att festa bort ändå...










Access Vita Guldet. Äntligen. Fult. Oxå.


Idag hade jag som sagt sån tur med vädret, så den liften som är närmast mig var igång. Kunde se mitt hem därifrån! Se, mitt köksfönster! (bilden blir större om du klickar på den)




By the way, har aldrig käkat så mycket grönsaker som jag gjort det senaste, känner mig jättekonstig, haha. Gott är det iallafall. Mom, be proud :)

Sunday Blues

Snöstorm ute. Ena dagen kan man sitta ute och sola, den andra dumpar det snö. I like it.

Det har hunnit gå 5 händelserika dagar här i Les 2 Alpes. Har insett att det spelar ingen roll vart i världen jag är, jag kommer nog alltid att hata söndagar. Jämnt sega.

Är svintrött, passat barnen hela dagen. I början, när jag kom hit, tänkte jag att fan, det här är ju världens softaste jobb. Jag tar tillbaka det. Goddamn vad det tar på krafterna att passa de här småpojkarna. Måste passa dem nästan hela dagen på helgerna, sjukt drygt. Men nåja, antar att det kunde ha vart värre. Man vill ju bli deras bästa vän bla bla, men nej, jag skiter i det. Jag ska bara kolla efter dem och se till att de inte dödar varandra and that's it.

På vardagarna är det dock sjyst, bara käka lunch med dem 1 timme runt klockan 12 och sen komma tillbaka till middan. Jag bor ju inte hos familjen, utan i andra änden av byn 15 min bort. Det är okej though, har liksom närmsta lift 2 min ifrån mig, Le Diable, som tar en till 2400 meters höjd. Degigt huh? Enda grejen är väl att jag inte har internet hemma och att hon som äger huset är Isdrottningen själv. Har redan hunnit bli utskälld av henne, är småskraj faktiskt, haha. Och Charli vill inte jobba hos dem så det kommer att bli riktigt intressant att se hur detta utvecklar sig.

Ja, Charli är min flatmate på helgerna. Träffade henne för första gången igår, tack vare henne jag fick det här jobbet. Hon var verkligen så sjyst som jag hade tänkt mig. Hon bor dock i en annan by, så det är lite synd. Nåja, har skaffat mig lite vänner här ändå, så det gör inte så mycket. I princip bara säsongare här just nu. Riktigt sjysta människor, kommer att bli galet I tell you.
Är man säsongare betalar man knappt nåt ute, och ju fler du känner desto billigare blir det, så det gäller att socialisera som fan. "Just keep on smiling..."

Och äntligen har jag fått mina papper som jag kan köpa mitt liftkort med. ÄNTLIGEN. Har inte åkt något än, men imån då jävlar. Wiiee! Ser ut och vara riktigt grymt däruppe, längtar.

Alright, här är my office


Alain, den största pojken, skitgullig verkligen


Jordan, minstingen, dammit vad jag vill strypa ungen ibland...


Mina nya vänner Linnea, Chris och Sofia. Linnea och Sofia är svenskar, riktigt gött, och Chris är brittish.


Alla som klädde ut sig fick gratisdricka. Yeay tänkte vi (jag drog på allt zebramönstrat jag hade) men så visade det sig att man bara fick en shot. It was a really good night though.





My partner in crime, Chris, hahaha (samma snubbe som på bilden ovan, bara det att han tröttnade på att vara tjej, hehe)


Hur det går med franskan? "Ah, oui!" nicka och le. Tusen gånger om dagen. Jag är världens roligaste människa att konversera med, tjoho...

Alright, c'est tout, that's all mates. Puzzah!

Baby, It's time to leave

Grenoble








Home Sweet New Home






Morning Glory

J'aime Interpol