
08:00 Väckarklockan ringer. Snooza.
08:10 Dra sig ur sängen. Kolla vädret, dra på sig underställ, käka frukost och kolla på snowboardfilm.
Så här har mina dagar börjat mina dagar denna vecka. Runt 10 träffar jag upp Charli och Sofia vid liften och sedan är det bara till att åka åka. Just att kunna käka frukost i lugn och ro medan man kollar på film som peppar upp en- underbart! Dessutom var det verkligen på tiden att dra ut och rasta brädan, bli påmind om varför man är här. Har ju varit ett helvete med barnen...
Ballade verkligen ut i förrigår. Totaldamp, har sån lust att strypa Jordan. Nej, du får inte kalla mig gros merde (=stor skit) din lilla skitunge! Fick skrika att det är jag som bestämmer, slängde ut honom från vardagsrummet, SLÄPADE med honom upp till sitt rum, och tvingade honom att stanna där tills han sa förlåt. Krig! Har aldrig nånsin behövt skrika så mycket på en unge förr, och faktum är att det faktiskt inte är så kul som man (jag) kanske skulle kunna tro. Jag blir helt knäckt. Helt jävla knäckt.
Efter att jag hade slutat drog jag hem och tröståt en stor fet bulle och drack te. Goddamn vad det kändes bra. Nej nej, barnen bör fatta snart, speciellt Jordan, att jag ger mig inte, no way, och att mitt ord är lag. If they want war, I'll give them war. Jag sitter i en lite jobbig sits då deras morsa är så mesig mot dem, men jag ska allt få ordning på dem. Vänta bara. Moahahaha...
Att få kunna åka bräda gör allt så värt. Fastän jag är förkyld och känner mig otroligt ensam. Fastän vädret har varit kass med absolut noll sikt och snöstorm semilight hela tiden. Fastän benen pumpar mjölksyra konstant, handskarna håller varmt i 5 minuter och jag glömmer jämnt att ta med mig matsäck. Och fastän jag fortfarande inte har snackat med min bitchlandlady. Ändå har jag vart gladare än nånsin, haft det så kul. Och idag när jag hade min första lediga dag var det grymt väder, riktig gogglebrännaväder. Perfa!
Fortfarande svårt att förstå att här kommer man bo de kommande 5 månaderna. Nu handlar det om att bestämma sig ifall man är tillräckligt pigg för lite åkning idag, än att bestämma sig ifall man är tillräckligt pigg på att 1) försöka samla ihop ett gäng, vilket oftast är i princip omöjligt och 2) punga ut flera tusen för endast ett par dagars åkning flera mil bort, som man med största säkerhet kommer att festa bort ändå...



Access Vita Guldet. Äntligen. Fult. Oxå. 
Idag hade jag som sagt sån tur med vädret, så den liften som är närmast mig var igång. Kunde se mitt hem därifrån! Se, mitt köksfönster! (bilden blir större om du klickar på den)

By the way, har aldrig käkat så mycket grönsaker som jag gjort det senaste, känner mig jättekonstig, haha. Gott är det iallafall. Mom, be proud :)
onsdag 12 december 2007
An ordinary day
kl.
21:32
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Tja! Det verkar nice ju! lås in barnen i ett skåp eller nåt =) Hur är backarna då, är parken grym? Här är det tentaplugg och just nu gigantisk tvätt som gäller.. blää. Jag har gjort slut med bobban också! gick rätt smärtfritt, singel igen whiiha =) ha de gött!!
yeah, underbart! attans att de har en så mesig morsa, förstår att det blir jobbigt för dig då... men gött, ditt ord är lag, rätt inställning. hur går det med åkandet? satt le grande trick ännu? =D
M: Say what!? Slut? Jävlar, årets mest romantiska par, over? Why? Eller nej, vad fick dig att komma fram till det beslutet (namn på den andra killen alltså)? Hehe, förlåt.
M+E: Yeah, backarna verkar ganska grymma. Inte allt som vart öppet, har bara vart en apperitif nu. Parken har heller inte vart öppen, väntar spänt på det. Men alltså, det är riktigt skönt. Har bara lattjat runt och finslipat på min åkteknik nu när det inte är så mycket folk. Charli har vart snowboardinstruktör förr, så hon har hjälpt mig mycket, jag känner mig som en riktig lucky bastard. Can't wait to rip!
Skicka en kommentar