The strangest things

Redan fredag. Och oh no, mitt doftande toapapper är slut!

Seriöst, vilken idiot kom på idéen att parfymera toapapper? "Åh va skönt, nu vet jag att mitt arsle luktar gott!". Hahaha. No, it's just stupid!

Fortfarande fetingförkyld. Lyssnar på rockabilly. Saknar min skinnjacka.

Var ute en stund efter lunchen idag, satt på en parkbänk och läste lite ur boken Please Kill Me medan solen värmde mitt ansikte. Herregud vad jag älskar det här! I Göteborg fryser man häcken av sig så fort det är nollgradigt ute. Här är det -6° men man känner inte ens av det. Och snön är VIT. White, blanc, blanco- ViT! Ikke grått. Me like. Och på tal om boken, shit va de var störda i huvudet, alla dem i Warholgänget. "Drugs really fucks you up". Faktiskt. Skulle vilja se Warholfilmerna, nån som har sett dem?

I vilket fall som helst, hade en riktigt bra dag igår. Sov till halv 11, vaknade av jag knappt kunde andas pga av en otäckt täppt näsa. Lite smått chockerande. Gick upp, var fortfarande svintrött, käkade frukost, och stålsatte mig inför lunchpasset. Det är jag riktigt glad över, mina arbetstider. Jag börjar ju aldrig tidigare än 12, och på helgerna klockan 14. Har inga riktiga heldagar som de andra tjejerna, skulle aldrig palla av det. Vet dock inte hur det blir nu på lovet om en vecka. Snälla snälla inga heldagar...

I alla fall, väl där hos barnen verkade Jordan fortfarande hata mig och Alain var lite smågrinig för han var också sjuk. Som tur var kom mamman, Mireille, hem för att luncha med oss, så det var soft. Hon undrade om jag kunde komma tillbaka runt 17 istället för 18, och jag var självklart inte så jättepeppad på det, men eftersom det handlade om att sällskapa Alain sa jag okej (did I even have a choise?). Men när hon frågade Alain själv i bilen om han ville att jag skulle komma sa han först att det inte spelade nån roll, men sen ångrade han sig och frågade mig direkt, med ett stort gulligt leende, om jag hade lust att komma över. Jag trodde jag skulle börja gråta. Han ville ha mitt sällskap!! Åh vad det värmde mitt lilla hjärta, blev himla glad.

Just då hade vi kommit fram till en sportbutik där min landlady, a.k.a Ice Queen, jobbar. Hade nämnt för Mireille att jag vara ute efter en hjälm varpå hon direkt ringde Ice Queen. Shit tänkte jag, orka face-a henne nu. Men så fort jag kom in i butiken stod hon där och hälsade mig välkommen, tydligen på mycket gott humör, och jag bad om ursäkt som hon glatt tog emot. Yeah, peace! Fick 100 kr rabatt på min hjälm också, sjyst.

Efter det var jag sjukt nöjd. Sedan, på kvällen, satt jag först och lekte sällskapspel med Alain fram tills han skulle till doktorn och sen var Jordan på lekhumör. Den kvällen var det istället mamman som fick ett utbrott, och jag kunde inte låta bli att flina lite. Your child is a real pain dude. Hehe.

Konstigt hur de fungerar alltså. Ena dagen hatar de en, för att nästa dag vilja leka med en som om inget har hänt. But still, sjukt opeppad på att skaffa barn. Jag kan nog inte tänka mig något värre. Förlåt. Blir jag sugen får jag la ta och jobba litegrann på något dagis/förskola tills det går över. Bergis på att det kommer funka.

Annat konstigt är hur mycket mjukporr det är över reklamen här. Seriöst, parfymreklam om vartannat, à la mucho sexy. Kanske man ska ta och ringa den där bartendern George ändå, vars telefonnr jag hittade i byxfickan häromdan? Haha, nä, skojar bara. Som The Donnas sjöng; "Boy, i got your number, but that doesn't mean that I have to call you". Diss, moaha! För övrigt verkar alla brittiska killar här heta antingen Chris, Dave eller George. Fantasifullt.

Hoppas jag kan åka bräda imorgon. Hatar att vara sjuk! Argghh... Jaja, kommer att få cash imorgon i alla fall, sweeet!

By the way älskar jag det jag ser varje dag jag går utanför dörren. Lycka.