och bilandet kan börja...

...för imån drar vi till Venedig!
Wooooohooooo!
peppadpeppadpeppadpeppad

:D :D: D

Vart supertrevligt att ha familjen här, utflykter till olika berg varje dag, skönt att slippa laga mat, blivit påmind om hur det är att leva med ett litet barn ( "ah just det, det är därför jag vill mammavägra!"), bläddrat i tidningar med syrran och blivit lite uppdaterad i modefronten (skönt att väcka sin girly girly-sida)... Ingen familjesemester utan små äventyr, iaf när man är med morsan. Alltid nåt som händer när man är med henne som gör resan minnesvärd, haha. Som igår, vi var på nåt berg, bara jag som åkte bräda medan de andra vandrade runt i skogen eller åkte pulka. När det var dags att dra hem åkte jag ner såklart (nerför något som skulle föreställa en backe men som snarare var en självmordshalkbana, usch), syrran tog liften och mamma och John skulle åka pulka ner med lillen. Saken var bara den att mamma tröttnade på pulkan å beslöt sig att promenera ner själv.

Hmmmm, undra vad som händer när en liten mamma med noll lokalsinne ska gå i skogen? När det börjar mörkna?

Jepp, liten mamma går vilse i skogen. Jag å Xio hade kommit ner samtidigt, väntade vid bilen en timme å höll på att frysa häcken av oss, innan vi fick nog och satte oss på ett café. En varm choklad senare ringer mamma och fräser i telefonen att hon inte har någon aning om vart hon är, att det var mitt fel för att jag hade tagit dem dit och att jag skulle hämta henne. Jääävlar va hon var sur, haha. Med endast en pizzerias namn som vägledning kunde servitören på cafét snällt informera att det där låg i en annan by. Mor hade gått till helt fel by. Hahahaha! Hur fan lyckas man? Nästintill alla vägar gick ner till parkeringsplatsen där vi hade bilen, men neeej, hon hittade lilla stigen bort åt tjottaheitti, den skulle hon ta.

Hehe, det var ganska kul, hon var så jäkla sur i telefonen och klickade mig jämnt, haha. Lite mer varm choklad och lite crépes med glass senare, vi tog det ganska lugnt hehe, och en raggande servitör på det (han ragga på syrran, haha) hittade morsan rätt till slut och vi kunde äntligen sätta oss i bilen å åka hem, lyssna på mors återberättelse av sitt lilla äventyr i den mörka skogen och skratta lite åt henne. Oh dear, tur att hon inte gick helt vilse iaf, eller krocka mot en sten med en pulka som hon gjorde på vår förra skidresa (jag hade ingen aning att man kunde få bautablåmärken på ljumskern innan den händelsen...). Galen knäppismor.

Får ta å lägga upp lite bilder snart, men kan först bjuda på några bilder på mig å Viola från modellgrejen förra veckan.

Move bitches! Americas Next Top Model here we come!

Haha, superproffsiga modeller, javisst :p Kul var det iaf, och jag längtar tills jag får min nya outfit av dem. Yeay! Nu måste jag packa lite inför imån.

Arrivederci och GOTT NYTT ÅR!!!!

Mattssa tjäärlek! (läs finlandssvenska. i blame it on mumin...)