All I Have Is Now

Äntligen! Den här senaste veckan har varit min efterlängtade comeback-vecka. Från att ha befunnit mig i zombieläge till att rejvat loss på en nyfunnen drum'n'bass-klubb (100% svettgaranti, j'adore!!), sippat champagne på Avalanche, vart ett hårsmån från slagsmål/bitchfight, åkt grym puder, köttat köttat i parken och käkat sniglar. Yes, I'm back on track and better than ever.
Livet är bra igen. Galet, stört, knäppt, konstigt, roligt, rörigt och virrigt - som vanligt alltså.

Allt känns riktigt jävla bra. På bara en vecka har jag utvecklat min åkning i parken avsevärt, peppad varje dag. Kommer ihåg i början, när man kände sig så liten och dålig och att det var jobbigt att de coola grabbarna kunde se en när man låg där med snö ända upp i näsan efter nån krasch. Nu bryr jag mig inte längre. Nu känner man sig som en local, med rätt att tränga sig före i kön, haha. Det här är min park, det är här jag hör hemma. Lite som när Galaxen fanns (skatehall i Majorna), typ. Häromveckan var det så sjukt nice när vi var ett helt tjejgäng i parken och ägde, kändes såå grymt.

Ska ta och börja filma och fota snart och lägga upp det här. Ska speciellt filma Charli, hjälpa henne så att hon kan få spons. Hon är riktigt grym, och det är så nice att åka med henne, få tips och sånt. Utan att man är riktigt medveten om det börjar man bli brunare i ansiktet, börja ta mer och mer fart i pipen, mer fart i kicken, mer fart på railet... man börjar känna sig säkrare. Lite försiktigt sneglar man mot slopestylen, de stora hoppen, och ja, snart, snart är man redo.

Jag vill, jag kan, jag ska.

Just nu gör det fortfarande lite ont i svanskotan, nån box som åt upp mig för två dagar sen, men idag visade jag den vem som bestämmer. Har lyckats hantera min rädsla riktigt bra, men när man väl bailar hårt blir man lite feg, hatar det. Inte så konstigt i för sig. Vi har haft grymt väder sen tisdags förra veckan, vilket har inneburit åkning varenda dag förutom i söndags. Det i sin tur leder till en mörbultad kropp som man tvingar upp för backen ändå och följden blir att man inte är 100 jämnt och bang! you're down. Jaja. No gain without pain, I april, då jävlar...

April, den heliga månaden. Alla pratar om den, om hur grymt det är här då, paradiset på jorden... Och plötsligt får jag reda på att jag kommer att vara arbetslös då. Först blev jag chockad. What?! Vad ska jag ta mig till? Jag vill ju vara här i april. Parken kommer att vara perfa, inga turister, sol och värme... Men nu efter att ha snackat med lite vänner är jag inte så orolig längre. I värsta fall får jag sova på nåt golv eller nåt, sånt löser sig. Problemet är pengarna, men har börjat spara, så jag hoppas jag klarar mig. Eller, det vet jag att jag kommer att göra, grejen är bara den att mina sparpengar var tänkta till eventuella utgifter så som resor, festivaler mm. Well well.

Många idéer, mycket jag vill göra. Försöker inte tänka så mycket på det. " If you think to much, plan to much and to far ahead, you might loose focus about right now". Visa ord från en vis Mike. Så lätt att bli distraherad, glömma av nuet, tappa koncentrationen. Så idag satte jag på Mellow-spellistan, blundade och lät solen värma ansiktet när jag satt i stolliften upp till parken. Kollade lite på de coola grabbarna som tog monsterkickarna, photsession på gång måntro? och bara tog det lugnt. Allt som händer, allt man gör, allt händer bara just nu. Och det är egentligen det enda jag har... And man it's good.

Peace and Love, Kisses and Hugs