bara vanligt nonsens

Oj oj. Lite war tension hemma just nu, mamma i vardagsrummet och surar över att vi är sura.

I don't get it. Så typiskt oss ändå, vi kvinnor i det här huset. En påpekar nåt, den andra kontrar med ett dåligt argument och den tredje hoppar in och försvarar någons sida. Idag gällde det en utav syrrans tidningar jag hittade i en kartong i hallen, uppenbarligen för att slängas. Sure, en sketen Cosmopolitan vars omslag var lite fuktskadat (men inte så farligt!), men den var ändå ganska ny, inte ens jag har hunnit läsa den. Jag rapporterade detta till min kära syster, varpå hon konfronterade mor när hon kom hem. "Varför skulle du slänga min tidning?" Och ah, det var typ det. Morsan flippade och kom in på ett helt annat sidospår och hotade med att vi aldrig skulle få läsa hennes tidningar minsann. EEH? You tell me, jag tycker bara att det är en självklarhet att inte slänga andras grejer, vi skulle aldrig få för oss att göra så med hennes tidningar. Ifs råkade jag tappa mammas Amelia i badkaret en gång ("om jag håller tidningen utanför badkaret och är jätteförsiktig så ska det... nej dålig låt på ipoden måste byta låt... näääääee, fan!") men jag undanröjde beviset, köpte en ny dagen efter och la tillbaka den fint på sitt ställe. Smooth operator!

Hehe, whatever, grejen är bara den att magasin är en big deal för oss, Press Stop är min kyrka liksom och tidningar är fan inte billiga, så det är bara lite segt när de "råkar" hamna i papperskorgen. Dock en sjukt banal grej att tjafsa över bara, samtidigt så himla typiskt oss. Om nån timme kommer allt vara lugna fisken, men tills dess är morsan stenhård och kastar bitchblickar. Haha. Vid såna här tillfällen blir man påmind om varför man själv är som man är, varför man kan vara så jäkla jobbig och envis ibland. Syrrans pojkvän betraktade hela skådespelet med stora ögon, tyst som en mus. Förmodligen kom han i det ögonblicket också till en djupare förståelse om min systers natur. Ja, fan va dryga vi kan vara ibland. Haha.

På tal om något helt annat, jag såg en söt liten brevlåda idag när jag var på väg till uni. "Brev till tomten" stod det på den med stora röda barnbokstäver. Mitt på Sveaplan, halvhjärtat uppspikat på ett träd framför en vanlig Postenbrevlåda. Jag skrattade. Är detta Postenplanerat eller nån random själ som satt dit den? Har i vart fall aldrig sett en sån förut. Tänkte bjuda på bildbevis på det, men så har jag hitechmobileon med bara IR överföring. Ain't gonna happen. Blåtand liksom, är det verkligen så nytt, missade Nokia det på just den här modellen? *får skylla mig själv*

Igår var jag förresten och repade med hela bandet, andra gången vi kör allihopa. And it's on på riktigt!
SURREAL! Vi har redan en spelning bokad till nästa år och inte på en sketen fritidsgård liksom... som man annars brukar göra!(men mer om det när det är 100% spikat).
Och det snackades om att börja kontakta festivaler snart så att det blir en skön liten turné i sommar, och om att fixa nya bandfoton, spela in en ny låt i studion bredvid och vad mitt artistnamn ska vara. Hahaha, det här är så sjukt. Fingertopparna blöder but it feels so damn good.
Tat the Fat på knagglig bas, damn right!

Puss!